Använd din kropp på bästa sätt
Metoden
uppges minska skador och slitage på kroppen och alla kan ha nytta
av den oavsett yrke eller idrottsutövning, menar Maria Bucht. Viktigt
att poängtera är att en Alexanderlärare aldrig ställer
några diagnoser utan undervisar i hjälp till självhjälp.
Lördagen
den 11 november demonstrerade kalixbon Maria Bucht Alexanderteknik i
Pajala. Första passet föreläste hon för ett 20-tal
deltagare i simhallens cafeteria. Andra passet var inriktat till ryttare
som fick prova att sitta på en trähäst. Här blev
kursdeltagarna medvetna om sin sits i sadeln. I sista passet deltog
sex ryttare från Tornedalens ryttarförening på en ridlektion.
PLATS
FÖR LUNGORNA
Kursdeltagarna i cafeterian fick prova att hålla i en påse
med stenar på rak arm. Stenarnas vikt motsvarade ungefär
vikten av en vuxen människas huvud. I det här fallet 4,5 kilo.
De flesta deltagarna blev överraskade att ett huvud väger
så mycket.
– Hur vi
bär vårt huvud är oerhört viktigt för hur
resten av kroppen mår. Man hör till och med på rösten
om huvudets hållning ändras, berättade Maria för
kursdeltagarna.
Att sitta på
en stol gör vi varje dag. Men vi kan sitta på den i ställningar
som är mer eller mindre gynnsamma för kroppen. En del hänger
på sin stol, vilket gör att hållningen kollapsar. Andra
rullar ihop sig. Särskilt hos kvinnor är det vanligt att bröstbenet
får falla inåt.
– Oavsett
hur vi sitter på en stol, så inkräktar vi inte på
någon annans utrymme. Så räta upp bröstkorgen
och lämna ordentligt med plats för lungorna, var Marias råd.
Att förbättra
sin kroppshållning då vi går, sitter eller står
tar tid. Det beror på att det som vi är vana att göra,
tänker vi inte ens på att vi gör. Därför märker
vi inte heller hur vi gör det.
BRYTA MÖNSSTRET
På
en arbetsplats utvecklas ofta specifika arbetsställningar. Kontorsanställda
hamnar ofta i ”kanelbulleställning”. Och inom vårdyrken
intar många en framåtböjd och omhuldande position för
att skapa närhet till sina vårdtagare. Många gånger
behåller folk sin kroppshållning från arbetsplatsen
när de kommer hem.
– Det är
först när vi blir uppmärksamma på en viss rörelse
eller en hållning som vi får möjlighet att bryta mönstret.
Och att ändra på invanda rörelser tar tid.
Förändring
till det bättre är av godo. Däremot var hon tveksam till
uttrycket att man ska ändra på sig.
–
Det signalerar att vi inte skulle duga som vi är. Det är bättre
att tänka att vi vill förbättra vissa saker hos oss själva
i stället, tyckte Maria Bucht.
ANKI
LUNDBERG